Som alla andra småpartier måste vi besvara frågan ”Är inte en röst på KV en bortkastad röst?”

Jag har tre svar:

1. En röst på samvetet kan aldrig vara bortkastad! 

Politik kan delas in i två typer av frågor: Åsiktsfrågor och samvetsfrågor. Alla partier har (eller har haft) någon eller några samvetsfrågor. Det är inte alltid så lätt att dra en exakt gräns mellan vad man tycker (åsiktsfrågor) och sådant ens samvete förbjuder en att göra. Kristna Värdepartiet har minst två samvetsfrågor: De oföddas människovärde och äktenskapet. 

Var fjärde ofödd människa i Sverige dödas redan i moderlivet. Att rösta på ett parti som bejakar det borde strida mot vars och ens samvete. Äktenskapet mellan en man och en kvinna är i upplösning. Att rösta på något parti som bejakar äktenskapsbegreppets upplösning borde strida mot samvetet – åtminstone hos den som säger sig stå för kristna värderingar.

Hur bör man se på sitt samvete? Är samvetet politiskt förhandlingsbart? Nej, inte om man har kristna värderingar. Samvetet är varje människas etiska kompass. Samvetet kan vara fel-kalibrerat. Det kan störas av ”metallföremål” i närheten (läs kulturellt grupptryck, indoktrinering, själviskhet eller bekvämlighet). Men samvetet är och förblir den innersta och starkaste moraliska röst en människa kan ha – och det är aldrig rätt att gå emot sitt samvete. 

Att kompromissa med sina meningsmotståndare kan vara nödvändigt för att få igenom så mycket som möjligt av sin politik. Men att kompromissa bort sitt eget samvete är aldrig rätt.

Några frågor du kan ställa dina medmänniskor – särskilt de som säger sig ha kristna värderingar – är dessa:

– Varför borde du inte följa ditt samvete, också på valdagen?

– Vad är viktigaste: att rösta kortsiktigt taktisk eller följa sitt samvete?

– Varför borde du låta andra människors åsikter (opinionsläget) avgöra om du ska följa ditt samvete eller inte?

2. Samvetet är värt ditt tålamod

Tror du på dina värderingar? På riktigt alltså? Tror du de är viktiga? Tror du att Sverige skulle må bra av att dina kristna värderingar fick allt större genomslag?

Om du svarar ja så vill jag fråga dig: Är dina värderingar så viktiga att de är värda ditt tålamod? Är de värda din uthållighet? Är de en del av din långsiktiga vision för Sverige?

Tänk på de partier som i någorlunda modern tid kommit in i Riksdagen: Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. 

Miljöpartiet grundades 1981 och kom in i Riksdagen 1988, efter bara sju år. Detta var unikt. Man hade förstås enorm draghjälp av miljörörelsen. Antalet ”bortkastade” röster var 175 432 i valen 1982 och 1985.

Kristdemokraterna grundades 1964 och kom in i Riksdagen 1991 (av egen kraft), efter 27 år. Antalet ”bortkastade” röster under denna tid var 738 763.

Sverigedemokraterna grundades 1988 och kom in i Riksdagen 2010, efter 22 år. Antalet ”bortkastade” röster under denna tid var 278 346.

Om du har en vän som egentligen tycker som oss i KV men som funderar på att rösta på något av dessa tre partier, eftersom en röst på KV skulle vara ”bortkastad”, fråga då:

– Anser du att de 175 432 som röstade på MP innan de kom in i Riksdagen var bortkastade?

– Anser du att de 738 763 som röstade på KDS innan de kom in i Riksdagen var bortkastade?

– Anser du att de 278 346 som röstade på SD innan de kom in i Riksdagen var bortkastade?

En miljon etthundranittiontvåfemhundrafyrtioen (1 192 541) ”bortkastade” röster byggde tålmodigt momentum som gjorde att dessa tre partier idag sitter i Riksdagen! 

Var de bortkastade?

Om du har KV:s övertygelser, varför borde du inte ha samma tålamod som alla dessa?

3. Demokratin förutsätter att vi röstar enligt övertygelse

I förra svaret såg vi att mer än en miljon röster lades på MP, KD och SD innan de kom in i Riksdagen. De personer som tålmodigt ”kastade bort” sina röster på dessa partier gjorde det på grund av övertygelse, inte på grund av taktik. Och deras tålamod byggde momentum som till sist gav dessa partier riksdagsplatser.

Vad skulle hänt om dessa hundratusentals personer istället röstat taktiskt? Då skulle dessa tre partier fortfarande varit utanför Riksdagen. Och då skulle alla de som idag röstar på något av dessa partier (vilket är 1,8 miljoner svenskar, eller ca 24% av de röstberättigade) inte kunna ge uttryck för sin övertygelse. De hade tvingats rösta på något annat parti. Var fjärde svensk hade då inte haft möjligheten att rösta så som de faktiskt gjorde 2018.

Om du avstår från att rösta på ett parti därför att du då menar att du kastar bort din röst, så har du samtidigt kastat bort något av själva poängen med demokrati, nämligen att folket ska få säga vad de faktiskt tycker. Då har du frivilligt gått med på en viss självcensur. Då har du låtit din egen röst tystas av den stora massan. Och vem vet hur många i den stora massan som gjort samma sak?

Idag vet vi att var fjärde svensk borde vara tacksam över alla hundratusentals ”bortkastade röster” som möjliggjorde en sannare demokrati.

Så har du kristna värderingar och tror på demokratin – tveka då inte. Rösta KV! 

Mats Selander, ordförande Kristna Värdepartiet