Nordiskt försvarssamarbete

island.jpg

I en gemensam artikel fredagen den 10 april 2015, gick försvarsministrarna i Sverige, Finland, Norge och Danmark samt Islands utrikesminister ut och redovisade sina planer på ökat militärt samarbete länderna emellan. I deklarationen motiverar ministrarna det fördjupade samarbetet med att ”vi måste förhålla oss till Rysslands handlande, inte till Kremls retorik”. Man anser att Ryssland har visat att det är ”redo att använda militära medel för att uppnå sina mål, även när det innebär brott mot internationella folkrättsliga principer”.

Det ryska utrikesdepartementet svarade i en kommuniké två dagar senare att det som oroar Moskva mest är att Sverige och Finland tenderar att mer och mer närma sig NATO. Utrikesdepartementet i Moskva anklagade även de nordiska länderna för att ha slagit in på en antirysk kurs. Ryska UD hävdar också att allmänheten i Norden har utsatts för en aggressiv, underförstått antirysk, propaganda på senare tid. I själva verket är det tvärtom. Anti-svensk verksamhet är ofantligt stor i ryska medier.

Men Natos högsta politiska ledning välkomnar ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete. Den fristående ryske militärexperten Alexander Golts sade att Moskvas värsta farhågor håller på att besannas, men att Ryssland inte kommer att svara med militära medel. Jag hade hellre hört det från Natos generalsekreterare, men OK. Fyra punkter i det fördjupade nordiska samarbetet:

  • Fler gemensamma övningar.
  • Gemensamt industrisamarbete även i försvarssammanhang.
  • Gemensamt utbyte av underrättelseinformation.
  • Gemensam bearbetning av cybermaterial.

Det som kan sätta käppar i hjulet för ett nordiskt försvarssamarbete om inte Island ges utrymme och bistånd att bygga upp ett eget försvar såg vi hända i augusti 2015. Ryssland hade beslutat att stoppa import av bland annat isländsk fisk. Handelskonflikten med Ryssland har väckt debatt på Island. Flera tunga isländska politiker, även ministrar, har ifrågasatt om deras lilla exportberoende land faktiskt har råd att fortsatt stötta övriga Västländers sanktionspolitik mot Ryssland. Fisket står för runt 35 procent (2017) av all export från Island och Ryssland är den näst största marknaden för isländska fiskprodukter. Därför drabbades hela den isländska ekonomin av att Ryssland den 13 augusti 2015 beslutade att stoppa importen av mat från Island, som riktat straff för att islänningarna stod bakom EU:s sanktioner mot Ryssland trots att Island inte är EU-medlem.

Men man ska komma ihåg att Island idag är ett modernt land med en modern industri, främst inom aluminiumtillverkning på grund av deras goda tillgång på billig energi, i form av geotermisk energi och vattenkraft. Island är Europas centrum för aluminiumtillverkning. Men även eko-turismen och bioteknikindustrin är stora på Island.

EU:s sanktioner mot Ryssland inbegriper bland annat finansiering av ryska banker som staten kontrollerar, ett vapenembargo samt begränsningar för export till den ryska energisektorn.

Ukraina, Albanien, Montenegro och Liechtenstein har hamnat på Rysslands svarta lista av liknande skäl som Island. Rysslands svarta lista är Rysslands svar på EU:s sanktionspolitik. En regeringskälla i Reykjavik uppgav att preliminära siffror tydde på att det ryska importstoppet kommer att kosta Island 3 procent av landets totala export och 1,5 procent av BNP. Ryssland hade dittills köpt nästan hälften av all makrill som exporteras från Island. När den marknaden stängdes försökte Island i stället få EU att minska sin 18-procentiga tull på isländsk makrill. Tullavgiften har kommit till som en effekt av ”makrillkriget” där Island har haft svårt att komma överens med EU och Norge om makrillkvoter i Nordatlanten.

Eftersom Island tar emot det här slaget för att de stödjer EU:s handelssanktioner mot Ryssland är det bara naturligt att be om flexibilitet och att de här tullavgifterna minskas. ”När det gäller de här [ryska] sanktionerna finns det nog inget annat land i Europa som drabbas så hårt som Island. Vi som organisation försöker att inte hamna mitt i en internationell dispyt, men vi måste på något sätt minimera effekterna av det här” (Kolbeinn Árnason chef för det isländska fiskets branschorganisation SFS. Källa; SR;Ekot).

Tyvärr så är den isländska befolkningen så liten och därmed de isländska aktörerna så fåtaliga, att det blir svårt att hitta aktuell och korrekt information på nätet direkt från källan, om vad som händer på och med Island, på ett språk som man (jag) förstår – svenska eller engelska. Det kan därför hända att frågan har löst sig för Islands del sedan 2015, men att detta inte har spridit sig utanför Islands gränser.

klang

Roger M. Klang
försvarspolitisk talesperson

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.