Partiet har ännu inte hunnit ta ställning till detta förslag, men jag ser gärna att vi i Sverige fokuserar på dessa 8 prioritetsordnade punkter rörande försvaret där punkt 1 har högst prioritet och punkt 8 lägst prioritet i ordningen:

Punkt 1. Bygg upp ett mycket starkare luftvärn för militära förband men även för viss infrastruktur. Regeringen tog förra året definitivt beslut om att köpa in luftvärnssystem med lång räckvidd. Det amerikanska Patriotsystemet vann över det fransk-italienska Aster-30 (också kallat SAMP/T). En enda Patriotrobot kostar >3 000 000 dollar. Men Aster-30 blir mycket billigare och mer optimerad eftersom Aster-30 kan brukas mot den ballistiska ( i en kastbana ovanför atmosfären) markmålsroboten Iskander-M såväl som mot kryssningsrobotar, flyg och helikoptrar. Till skillnad från Aster-30 krävs det två robottyper om vi ska välja PATRIOT, PATRIOT PAC-2 mot aerodynamiska mål och PATRIOT PAC-3 mot ballistiska mål. PATRIOT PAC-3 är antagligen en ännu dyrare robot än PAC-2. Men jag tror att det behövs flera olika system för att optimera mot både strategiska och taktiska hot, dock bara en typ av system med lång räckvidd. Närskyddsluftvärn för det valda Patriotsystemet utgörs av Luftvärnskanonvagn 90 som vi redan har. Sedan behöver vi köpa in luftvärn, typ IRIS-T SL med medellång räckvidd, dvs. 25 km horisontalt och upp emot 20 000 m vertikalt, som skydd för våra stridsfordon och stridsvagnar mot helikoptrar och flyg. Detta skulle vara optimalt. Robotsystem 70 har fortfarande en prisvärd roll att fylla som luftvärn mot helikoptrar (läs även tidigare inlägg).

Bild: Robotsystem 70, Wikipedia

Punkt 2. Fortsätt och påskynda arbetet med att återta Gotlands militära status. Inför bl.a. kvalificerade luftvärnsförband på ”öjn”. Anledningen är att om Ryssland vill återta Baltikum så börjar de sannolikt med att ta ön Gotland mitt i Östersjön för att begränsa rörelseutrymmet för USA och i viss mån andra Nato-länder i Östersjöregionen.

Punkt 3. Ge Göteborg en marinbas med en ubåt och en helikopterbas för ubåtsjakt och ett par ubåtsjaktfartyg. Då kan vi reducera risken för att Göteborgs hamn sätts i blockad med ubåtar eller hotas med minering så att inget utländskt rederi vågar lägga till med sina fartyg i hamnen. Minst 90 procent av Sveriges export och import går igenom våra hamnar, där Göteborgs hamn utmärker sig kraftigt. Utan fri tillgänglighet till Göteborgs hamn stannar Sverige mer eller mindre.

Punkt 4. Stärk förbanden i det strategiska norra Norrland och förstärk förbanden i Skåne. Nordkalotten ingår i Rysslands intressesfär och räknas vidlyftigt och halsstarrigt in i det strategiska Barentsområdet enligt ryssarnas egen utsago. I Barentsområdet finns Rysslands andraslagsförmåga i form av kärnvapenbärande strategiska ubåtar (förstaslagsförmågan består av landbaserade interkontinentala robotar antingen på en lastbilsplattform eller i silos.) Området är även viktigt energistrategiskt. Ryssland rustar kraftigt på Kolahalvön och har på senare tid bl.a. satt upp ett bagardussin extra militära flygplatser på Kola. Skåne är strategiskt utsatt på grund av Öresundsinloppet till Östersjön.

Punkt 5. Ge försvarsmakten möjligheten att använda IT-angrepp i svenskt självförsvar. IT står för Informationsteknik dvs. datoriserad teknik och med IT-angrepp menas infektering med skadlig kod mot motståndarens datorsystem.

Punkt 6. Inför fullvärdigt betald värnplikt inom de olika vapengrenarna. Vi bör ha värnplikt med avlönade värnpliktiga åtminstone inom marinen. Betald värnplikt ger incitament för en yrkeskarriär i Försvarsmakten. Detta är viktigt för att locka kvalificerad personal och bemanna våra korvetter, och på så vis säkerställa att de alltid har kvalificerade besättningar oavsett tidpunkt på året. Efter avslutad värnplikt ska de värnpliktiga på de mest relevanta tjänsterna erbjudas fast anställning. Det är viktigt att komma ihåg att värnplikten idag inte är allmän och att vi samtidigt bör ha kvar en betald insatsorganisation för armén, flottan och flyget.

Punkt 7. Det kommunala självstyret får inte tillåtas äventyra Sveriges säkerhet. Frågor om rikets säkerhet måste gå före kommuners ekonomiska vinning. Lagändringar behövs.

Punkt 8. Insatsförsvaret bör till skillnad från de nationella skyddsstyrkorna (NS) kunna sättas in utomlands för att tillvarata svenska intressen. I framtiden så bör f.d. värnpliktiga utgöra huvuddelen av NS. En övergång för soldater mellan NS till yrkesprofessionen, alternativt mellan yrkesprofessionen till NS, måste vara möjlig. Det betyder att kvalitén och stuket på utbildningarna måste vara likvärdig. NS är redan idag en del av försvarsmaktens insatsorganisation.

Följer vi de här åtta punkterna så får vi en bra nystart och kan avskräcka en eventuell angripare, tror jag.

Roger M. Klang, försvarspolitisk talesperson